Mått och mål
Mål för minskning av växthusgasutsläpp (E1-4)
Våra klimatmål för 2030 består av fyra absoluta minskningsmål jämfört med basåret 2019.
- Halvera utsläppen av CO2e från egen verksamhet (SBTi-validerat)
- Halvera utsläppen av CO2e från sålda maskiner (SBTi-validerat)
- Halvera utsläppen av CO2e från transporter
- Kräva 50% minskning av utsläppen av CO2e från relevanta leverantörer
Vi har också årliga mål för att följa upp 2030-målen och implementeringen av vår omställningsplan. Utvecklingen rapporteras till koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen kvartalsvis. Två gånger om året redovisas färdplaner med aktiviteter, nuvarande utveckling och planer framåt till koncernledningen.
Utveckling mot målen
Målet för 2025** var 60 kton CO2e och utfallet uppgick till 55 kton CO2e. Målet uppnåddes främst genom övergång till förnybar energi samt införandet av energieffektiviseringsåtgärder i våra anläggningar och processer. 2026‑målet har satts för att möta förväntade högre produktionsvolymer och ökad serviceverksamhet innan ytterligare utsläppsminskningar kan uppnås.
Målet för 2025*** var 6 593 kton CO2e och utfallet uppgick till 6 430 kton CO2e. Målet uppnåddes främst genom en mer gynnsam produktmix under 2025. 2026‑målet har satts för att möta organisk tillväxt och en långsam elektrifieringstakt på kort sikt. En ökad efterfrågan på utrustning med låga och nollutsläpp förväntas under de kommande åren.
Målet för 2025** var 1 268 kton CO2e (direkta inköp) och utfallet uppgick till 1 289 kton CO2e. Den ökade nivån förklaras av högre inköp än prognostiserat. 2026‑målet har fastställts för att möta förväntad tillväxt samt begränsningar i den nuvarande s.k. spend‑baserade metodiken.
Målet för 2025** var 141 kton CO2e, utfallet blev 141 kton CO2e.
* Basåret 2019 har omräknats
** Målen för 2025 har reviderats för att anpassas till det fullständiga rapporteringsomfånget.
*** Målet för 2025 har reviderats för att säkerställa överensstämmelse med förändringar i beräkningsmetodiken.
Utsläppsfritt produktutbud
Målet för 2025 var 47% och utfallet uppgick till 43%, vilket visar en liten ökning jämfört med 2024 (42%).
Vårt tidigare mål för 2025 om att erbjuda ett fullständigt sortiment av utsläppsfria produkter för underjord har senarelagts till 2030. Detta återspeglar branschens mer gradvisa omställning än förväntat samt en överlag långsammare marknadsutveckling.
Förnybar energi
Målet för 2025 var 58% och utfallet uppgick till 55%. Det lägre utfallet förklaras av begränsad tillgång till förnybara energialternativ.
Absoluta utsläppsmål
| Målets omfattning | Kategori av växthusgaser | Utsläpp basår 2019 (ktCO2e) | 2030 mål vs. basår | 2025 (ktCO2e) | 2025 vs. basår | 2025 mål (ktCO2e) | 2026 mål (ktCO2e) | 2030 mål (ktCO2e) | 2030 målupfyllelse |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verksamhet 1) (SBTi-validerat) | Scope 1 och 2 Marknadsbaserat | 97 | -50% | 55 | -44% | 60 | 60 | 48 | 87% |
| Transport 1) | Scope 3 Kategori 4 och 9 | 186 | -50% | 141 | -24% | 141 | 137 | 93 | 48% |
| Sålda maskiner (SBTi-validerat) | Scope 3 Kategori 11 | 6 871 | -50% | 6 430 | -6% | 6 593 | 7 716 | 3 436 | 13% |
| Inköpta varor och tjänster 1)2) | Scope 3 Kategori 1 | 1 255 | -50% | 1 401 | 12% | 1 268 | 1 446 | 627 | 0% |
| 1) Estimat har lagts till för att uppnå full rapporteringsomfattning och målet för 2025 har justerats för att överensstämma med den fulla omfattningen. Mer information om estimat finns under "Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp" nedan. | |||||||||
| 2) Klimatmål för 2030: Kräva 50% minskning av utsläppen av CO2e från relevanta leverantörer. Målet för 2025 är begränsat till enbart direkta inköp. | |||||||||
Andra mål för begränsning av klimatförändringar
| Mål | Basår | Basår (%) | 2025 (%) | 2025 mål (%) | 2026 mål (%) | 2030 mål (%) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förnybar energi i den egna verksamheten 1) | 2019 | 38 | 55 | 58 | 57 | 90 |
| Erbjuda ett komplett utbud av utsläppsfria 2) produkter | 2021 | 35 | 43 | 47 | 47 | 100 |
| 1) Andel förnybara källor av total energianvändning, inklusive förnybar andel i el- och fjärrvärmemixen. Begränsat till energiförbrukning på s.k. on-site. Mer information om estimat finns under "Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp" nedan | ||||||
| 2) Utsläppsfria produkter släpper inte ut avgaser eller andra föroreningar från den inbyggda kraftkällan, även kallat nollutsläpp från avgasröret. | ||||||
Målmetodik
Metod för målformulering: Våra totala CO2e-utsläpp i värdekedjan utgjorde grunden för vår målsättning, i linje med SBTi-kriterierna. Den absoluta kontraktionsmetoden användes för denna målsättning eftersom det inte finns någon specifik vägledning till minskade koldioxidutsläpp för vår sektor.
Involvering av intressenter: Våra 2030-klimatmål utvecklades för att motsvara förväntningarna hos externa intressenter, men intressenterna har inte varit direkt involverade i målformuleringen.
Målgräns: Verksamheter som omfattas av våra mål följer våra gränser för inventering av växthusgaser, vilka omfattar hela koncernen. På enhetsnivå sätts mål för enheter som påverkar i högre grad och som rapporterar miljödata internt.
Val av basår: Basåret 2019 valdes i samband med vår ansökan till SBTi, utifrån att det var det då senast avslutade kalenderåret. Basåret har räknats om för meningsfull jämförelse av CO2e-utsläpp över tid.
Läs mer om vår omräkningsprocess och våra avgränsningar för inventering av växthusgaser i Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp nedan.
Energi (E1-5)
Energianvändning, energimix och energiintensitet
| (GWh) | 2025 3) | 2024 3) |
|---|---|---|
| Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter | - | - |
| Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter | 86 | 98 |
| Bränsleförbrukning från naturgas | 56 | 49 |
| Bränsleförbrukning från andra fossila källor | 4 | - |
| Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor | 53 | 44 |
| A. Total förbrukning från fossila energikällor | 199 | 191 |
| Andel fossila källor i total energianvändning (%) | 62 | 61 |
| B. Förbrukning från kärnenergikällor | 4 | 1 |
| Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) | 1 | 0 |
| Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) | 8 | 3 |
| Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor | 100 | 112 |
| Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi | 8 | 6 |
| C. Total förbrukning av energi från förnybara källor | 116 | 121 |
| Andel förnybara källor i total energianvändning (%) | 36 | 39 |
| Andel förnybara källor i total energianvändning (verksamhet) inklusive förnybara mixen (%) 1)2) | 55 | 58 |
| Total energiförbrukning (A+B+C) | 319 | 313 |
| 1) Förnybar energimix har inget certifikat eller liknande märkning från energileverantören som säkerställer att endast förnybara energikällor används för den el eller fjärrvärme som tillhandahålls enligt det underliggande avtalet. | ||
| 2) Vårt mål för 2030 om att nå 90% förnybar energi i den egna verksamheten omfattar endast energiförbrukningen på s.k. on-site. | ||
| 3) Estimat har lagts till för att uppnå full rapporteringsomfattning. Mer information om estimat finns under "Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp" nedan. | ||
| 2025 | 2024 | |
|---|---|---|
| Total energiförbrukning i förhållande till nettoomsättning (MWh/MSEK) 1) | 5.14 | 4.92 |
| 1) Nettoomsättning är summan av de intäkter som redovisas i koncernens resultaträkning. | ||
Under 2025 producerades 8 GWh förnybar energi från solkraft.
Växthusgasutsläpp (E1-6)
Växthusgasutsläpp
| Retrospektiv | År för delmål och mål | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (ktCO2e) | Basår (2019) | 2025 | 2024 | % Årlig förändring | 2026 | 2030 | 2026 mål / basår (%) |
| SCOPE 1-VÄXTHUSGASUTSLÄPP | |||||||
| S.k. On-site 1) | 19 | 14 | 12 | 14 | 15 | 9 | -20 |
| Företagsbilar 1) | 22 | 18 | 21 | -13 | 20 | 11 | -10 |
| Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1 | 41 | 32 | 33 | -3 | 35 | 20 | -15 |
| SCOPE 2-VÄXTHUSGASUTSLÄPP | |||||||
| S.k. On-site 1) | 56 | 23 | 21 | 5 | 25 | 28 | -55 |
| Företagsbilar 1) | - | - | - | - | - | - | - |
| Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (platsbaserade) | 62 | 37 | 38 | -4 | – | – | – |
| Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (marknadsbaserade) | 56 | 23 | 21 | 5 | 25 | 28 | -55 |
| BETYDANDE VÄXTHUSGASUTSLÄPP INOM SCOPE 3 | |||||||
| Inköpta varor och tjänster 1) | 1 255 | 1 401 | 1 354 | 3 | 1 446 | 627 | 15 |
| Transport och distribution uppströms och nedströms 1) | 186 | 141 | 128 | 10 | 137 | 93 | -26 |
| Användning av sålda produkter | 6 871 | 6 430 | 6 780 | -5 | 7 716 | 3 436 | 12 |
| Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 3 (betydande kategorier) | 8 312 | 7 971 | 8 262 | -4 | 9 298 | 4 156 | 12 |
| Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) | 8 415 | 8 041 | 8 333 | -4 | – | – | – |
| Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) | 8 409 | 8 026 | 8 316 | -3 | 9 358 | 4 204 | 11 |
| 1) Estimat har lagts till för att uppnå full rapporteringsomfattning och målet för 2025 har justerats för att överensstämma med den fulla omfattningen. Mer information om estimat finns under "Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp" nedan. | |||||||
Biogena utsläpp och växthusgasintensitet
| (ktCO2e) | 2025 | 2024 |
|---|---|---|
| Biogena CO2 -utsläpp från förbränning av biomassa (Scope 1) | 2 | 1 |
| Biogena CO2 -utsläpp från förbränning av biomassa (Scope 3) | 2 | 3 |
| (tCO2e/nettoomsättning) | 2025 | 2024 |
|---|---|---|
| Totala utsläpp av växthusgaser i förhållande till nettoomsättning (platsbaserade) 1) | 0.13 | 0.13 |
| Totala utsläpp av växthusgaser i förhållande till nettoomsättning (marknadsbaserade) 1) | 0.13 | 0.13 |
| 1) Nettoomsättning är summan av de intäkter som redovisas i koncernens resultaträkning. | ||
Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp
Rapportering av växthusgasutsläpp görs i enlighet med GHG Protocol (www.ghgprotocol.org). De huvudsakliga växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N20) är inkluderade. I tabellerna används enheten ”ktCO2e”. Koldioxidekvivalent (CO2e) är en enhet som standardiserar olika växthusgasers klimatpåverkan.
Estimat
Vår data inkluderar en andel extrapolerade estimat tillsammans med andra datakällor så att vi kan säkerställa full täckning av utsläpp i alla rapporterade scopes och kategorier av CO2e-utsläpp. För 2025 omfattar estimaten 7% för scope 1 och scope 2, 29% för scope 3-kategori 1, 5% för scope 3-kategori 4 och 9 samt 0% för scope 3-kategori 11. Epirocs mål är att med tiden öka andelen primärdata. Estimat är fortfarande ett nödvändigt steg för att se till att koncernens totala påverkan presenteras, och metoden ses över varje år. Läs mer om metodiken för estimat i Grund för utarbetandet.
Undantag från rapporteringsperioden
Vissa rapporterande enheter tillämpar en metod med en månads eftersläpning och använder perioden 1 december 2024 till 30 november 2025. Detta avser data som inkluderas i scope 1, scope 2 och för scope 3, kategorierna 4 och 9. Samma metod används för scope 3-kategori 11, där en produktlinje tillämpar perioden 1 januari 2025 till 25 december 2025, kompletterat med ett estimerat genomsnitt för de återstående dagarna.
Scope 1
Beräkningen av CO2e-utsläpp från direkt energi, dvs. energi genererad av företaget för egen produktion eller drift, innefattar alla bränslen som används på anläggningarna, inklusive diesel, bensin, kol, propan, naturgas, metanol, förnybar HVO-diesel, biogas och bioetanol. Vi använder standardiserade utsläppsfaktorer från DEFRA (UK) för att beräkna CO2e-utsläpp vid direkt energiförbrukning.
Scope 2
Beräkningen av CO2e-utsläpp från indirekt energi – dvs. energi som köps in av företaget från externa källor – innefattar den el, fjärrvärme och kylning som används på anläggningarna.
Marknadsbaserad metod: En marknadsbaserad metod återspeglar utsläppen från den indirekta energi (el och fjärrvärme) som en organisation medvetet har valt (eller underlåtit att välja). I de fall där leverantören inte tillhandahållit någon utsläppsfaktor används standardiserade landsfaktorer publicerade av Internationella energirådet (IEA) för att beräkna CO2e-utsläppen för indirekt energi. En utsläppsfaktor på noll har använts för all förnybar energi med koppling till certifikat för förnybar energi (EAC). År 2025 var 36% av de marknadsbaserade utsläppen av växthusgaser förknippade med obundna EACs, till exempel I-REC, GO och REC.
Platsbaserad metod: En platsbaserad metod återspeglar den genomsnittliga intensiteten av växthusgasutsläpp för elnäten där energiförbrukningen sker, främst med hjälp av data om genomsnittlig utsläppsfaktor för elnäten. Standardiserade landsfaktorer som publicerats av IEA används för att beräkna CO2e-utsläppen för all indirekt energi.
Scope 3
Inköpta varor och tjänster (kategori 1): CO2e-utsläppen från inköpta varor och tjänster inkluderar alla utsläpp uppströms från leverantörer, men inte vissa kategorier som transporter, kapitalvaror, avfall som genereras i verksamheten och leasade tillgångar. För 2025 utökades rapporteringen med utsläpp från indirekta inköp samt estimat för att uppnå full rapporteringsomfattning. Indirekta inköp utgör 8% av de totala CO2e-utsläppen där de största kategorierna är professionella tjänster, förpackningsmaterial samt förbrukningsvaror och utrustning för tillverkning. Beräkningen av CO2e-utsläpp från inköpta varor och tjänster utgår från en s.k. spend-baserad metod, där spend multipliceras med utsläppsfaktorer från Exiobase och Environmental Protection Agency. Utsläppsfaktorerna har inte justerats för inflation. Nuvarande gap i datafullständighet beror på problem med datatillgänglighet på grund av nyligen genomförda stora förvärv. Estimaten har gjorts baserat på en bedömning av täckningsgrad i spend i beräkningarna. Utifrån detta har man tillämpat de genomsnittliga utsläppen i spend på den del som saknas för att uppnå full täckning. Den spend-baserade metoden gör det svårt att skilja faktiska minskningar i spend från inflation, valutafluktuationer och prisförändringar. För att förbättra precisionen övergår vi till en hybridmetod där vi kombinerar spend-baserade, viktbaserade och leverantörsspecifika data, vilket kan leda till omräkningar av historiska siffror när mer exakta data blir tillgängliga. Den viktbaserade beräkningsmetoden utgår från den faktiska vikten på material och komponenter, medan den leverantörsspecifika metoden utgår från exakta uppgifter från leverantörerna.
Transport (kategorier 4 och 9): Beräkningen av CO2e-utsläpp från transporter omfattar tredjepartstransporter uppströms och nedströms i hela leveranskedjan – från leverantören i första ledet till slutkunden. Tredjepartstransporter omfattar fordon som varken ägs eller kontrolleras av Epiroc-koncernen. Vi samlar in sk. Well-to-Wheel CO2e-utsläpp från speditörerna. Om dessa data inte är tillgängliga utförs beräkningen av CO2e-utsläppen med hjälp av ett internt beräkningsverktyg baserat på en avståndsbaserad metod, med utsläppsfaktorer från Network for Transport Measurements (www.transportmeasures.org). För biobränslen har vi huvudsakligen använt en bränslebaserad metod.
Användning av sålda maskiner (kategori 11): Unika driftscykler för varje produkt definieras. CO2e-utsläpp från användningsfasen beräknas utifrån dieselförbrukning, elförbrukning och livslängd. För diesel använder vi en utsläppsfaktor baserad på 100% mineraldiesel från DEFRA (UK). IEA:s nationella utsläppsfaktorer för elektricitet används för att definiera CO2e-utsläpp från elanvändning, där en genomsnittlig utsläppsfaktor används baserat på de länder som produkterna i varje produktfamilj säljs till. Dessa utsläppsfaktorer inkluderar direkt förbränning samt uppströms och utsläpp från nätförluster för att återspegla utsläppen under elektricitetens hela livscykel. I rapporteringen omfattas alla produkter som har sin egen energikälla ombord (dieselmotor, elmotor och kompressor). Produkter utan egen energikälla är undantagna, såsom borrmaskiner med extern kompressor och hydrauliska tillbehör.
Övriga scope 3 kategorier: Endast betydande scope 3 kategorier rapporteras. Icke-materiella scope 3 kategorier utgjorde mindre än 4% under basåret 2019, enligt analysen av värdekedjan från 2021.
Utanför scope
Utanför scope inkluderar biogena CO2-faktorer som motsvarar den direkta CO2 från förbränningen av biomassa och biobränslen. Vi använder standardiserade utsläppsfaktorer från DEFRA (UK) för att beräkna CO2e-utsläpp utanför scope. Biogena CO2-utsläpp från Scope 2 omfattas inte i dagsläget.
Omräkning av basår
Omräkning av basårsutsläpp (2019) görs vid betydande strukturella förändringar, förbättringar i beräkningsmetodik eller vid ökad precision i data. Omräkning för struktuella förändringar görs inte av annan historisk data utan speglar utsläppen inom Epirocs operationella kontroll respektive rapporteringsår. I år ledde följande händelser till omräkningar av basåret 2019:
- Scope 1, 2 och 3 Transport: Förvärv och estimat av tidigare exkluderade CO2e-utsläpp.
- Användning av sålda produkter i scope 3: Metoduppdatering som innebar mer exakt energiförbrukning och livslängd samt uppdaterad CO2e-utsläppsfaktor för diesel, vilken återspeglar 100% mineraldiesel. Vi håller för närvarande på att samla in mer exakta uppgifter om produkternas användningstid, vilket kan leda till omräkningar av basårsdata framöver.
- Inköpta varor och tjänster i scope 3: Förvärv och estimat av exkluderade CO2e-utsläpp inklusive indirekta inköp.
Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter (E1-7)
Inga växthusgasupptag och projekt för att minska växthusgaser finansierades genom koldioxidkrediter under 2025.
Internt koldioxidpris (E1-8)
Epiroc tillämpar ett internt koldioxidpris för att inkludera klimatrelaterade överväganden i beslutsfattande och stimulera genomförande av omställningsplanen. Läs mer om Epirocs koldioxidprispolicy under Policyer för klimatförändringar. På så sätt säkerställs att koldioxidkostnaden integreras i strategiska och operativa val inom organisationen. Koldioxidpriset bygger på en skuggprismodell som ger varje ton CO2e som släpps ut ett hypotetiskt penningvärde. Skuggpriset kan användas för investeringar, fusioner och förvärv, inköp och andra processer och tillämpas globalt för alla Epirocs enheter och funktioner. Skuggpriset beräknas endast för större investeringar och för beslut som har en betydande klimatpåverkan, vi kan dock för närvarande inte beräkna hur stor andel av våra totala utsläpp som vårt koldioxidpris tillämpas på. Respektive råd ansvarar för att utveckla en riktlinje inom sitt område, för att säkerställa relevans och effektivitet.
Koldioxidpriset fastställs med hjälp av vetenskapliga riktlinjer från EU ETS:s och IEA:s scenarier. Prismodellen har använts i nyligen genomförda investeringar för att validera vilken påverkan och relevans den har. Det tillämpade koldioxidpriset ses över årligen.