Åtgärder och resurser (E1-3)

I det här avsnittet beskrivs våra nuvarande åtgärder och de resurser som har avsatts för implementeringen. Prioriteringen av åtgärder följer vår interna hierarki för minskning av CO₂e-utsläpp som betonar vikten av att undvika utsläpp innan man minskar eller ersätter dem, med ”nytänkande” och optimering som föredragna metoder.

Våra drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och huvudåtgärder för att uppnå klimatmålen till 2030 presenteras i Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar. CO₂e-besparingar från vidtagna åtgärder framgår av utvecklingen av våra nyckeltal och kommenteras nedan.

Utsläpp av CO2e från verksamheten (Scope 1 och 2)

CO₂e-utsläpp från verksamheten omfattar utsläpp från sk. on-site och företagsbilar. Under 2025 stod on-site för cirka 67% av utsläppen, medan 33% kom från företagsbilar.

Sedan basåret 2019 har CO₂e-utsläppen minskat med 44%, vilket visar att vi är på god väg att nå vårt mål för 2030. Minskningen förklaras främst genom vårt energieffektiviseringsprogram som lanserades 2019 och som även fortsatte under 2025. Detta program omfattar investeringar i både förnybar energi och energieffektivitet. I slutet av 2025 hade 24% av våra produktionsanläggningar installerat solpaneler. Vårt nyligen lanserade program för företagsbilar, som syfta till att minska CO₂e-utsläppen, fortsatte även under 2025. År 2025 låg CO₂e‑utsläppen kvar på samma nivå som 2024, då nämnda åtgärder motsvarade de ökade utsläppen från förvärvade bolag.

Vårt program för energieffektivisering har lett till drifts- och kapitalutgifter inom förnybar energi, däribland installationer av solpaneler, förnybar el och förnybara bränslen samt energieffektivisering i byggnader och processer. För att nå vårt mål för 2030 kommer ytterligare drifts-och kapitalutgifter att behövas, särskilt inom vårt energieffektiviseringsprogram och för omställningen till hybrid- eller eldrivna företagsfordon. Mer information om drifts-och kapitalutgifter finns i EU-taxonomin och mer information om finansiering och investeringar i Investeringar och finansiering till stöd för omställningsplanen.

CO2e-utsläpp från inköpta varor och tjänster (Scope 3)

I CO₂e-utsläpp från inköpta varor och tjänster ingår de inbäddade CO₂e-utsläppen uppströms från våra leverantörer. De kategorier som släpper ut mest är råmaterial, svetsning, hydraulik och drivlinor. Under 2025 ökade CO₂e-utsläppen med 3%, vilket berodde på ökade inköpskostnader och valutaeffekter. Åtgärder under året omfattade bland annat leverantörsplaner för förbättringar, övergång till leverantörer av stål med lägre koldioxidavtryck samt dialog med leverantörer för att utforska återvunna, återanvända och lågemitterande material.

Sedan vårt basår 2019 har växthusgasutsläppen ökat med 12%, vilket förklaras av flera faktorer, däribland ökade utgifter, valutaeffekter och inflation eftersom att vi använder en s.k. spend-baserad beräkningsmetod. Trots de begränsningar som spend-baserad metod innebär har det hjälpt oss att förstå vilka leverantörsutsläpp som ska prioriteras samt att definiera våra drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och huvudåtgärder för att nå vårt 2030-mål. En inköpsambassadör på varje division stödjer implementeringen av omställningsplanen, vägledd utifrån inköpsorganisationens egna riktlinjer och verktyg för koldioxidpriser. Läs mer om vårt arbete för att förbättra data i Mått och mål.

Sedan 2024 har vi kommunicerat vår förväntan på leverantörerna att ansluta sig till Parisavtalets mål och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp. Vi samlar in information om leverantörernas planer och följer upp om de ligger i linje med Parisavtalets mål. Företräde ges till leverantörer som är anslutna till SBTi.

För att nå vårt mål för 2030 kommer ytterligare driftsutgifter att krävas, drivet av ökade inköpskostnader vid köp av mindre koldioxidintensivt stål och återvunna material.

CO2e-utsläpp från transporter (Scope 3)

CO₂e-utsläpp från transporter omfattar utsläpp från tredjepartstransporter uppströms och nedströms i hela leveranskedjan – från leverantören i första ledet till slutkunden. Under året har våra huvudåtgärder varit att byta transportslag från flyg- till sjöfrakt för vissa rutter och att köpa in förnybara bränslen. Under 2025 ökade dock växthusgasutsläppen med 10%, vilket huvudsakligen förklaras av en ökad användning av flygfrakt samt nya transportrutter till följd av tullar och globala handelsrestriktioner.

Sedan basåret 2019 har växthusgasutsläppen minskat med 24%, vilket visar att vi är på väg, men ännu inte helt har lyckats, att nå vårt mål för 2030. Minskningen beror främst på användningen av mer sjöfrakt och mindre flygfrakt, upprättandet av regionala distributionscenter, minskad frakt samt förbättrad tillgång på reservdelar och förbrukningsvaror, vilket minskar behovet av transporter.

I år hade vi en del driftsutgifter förknippade med pilotprojektet för inköp av förnybara bränslen för flyg- och sjöfrakt. Flera av de andra åtgärderna under 2025 var optimeringsåtgärder och ledde till kostnadsbesparingar. För att nå vårt 2030-mål kommer det att behövas ytterligare kapitalutgifter och driftsutgifter, särskilt inom åtgärder för att effektivisera transporter och/eller byte av transportslag och bränsle.

CO2e-utsläpp från användning av sålda produkter (Scope 3)

Användningsfasen för våra produkter utgör mer än 80% av CO₂e-utsläppen i vår värdekedja. Vi har en tydlig ambition att hjälpa våra kunder genom att tillhandahålla flera olika lösningar såsom automation, elektrifiering och service som stöttar dem i deras ansträngningar att uppnå sina mål för minskade CO₂e-utsläpp, se illustration på sidan Framgång som bygger på hållbarhet och en stark företagskultur. För underjord drivs alla våra borriggar av elektricitet under borrningen. När det gäller ovanjord, innebär vårt tillgängliga sortiment av elektriska och energieffektiva borriggar att utsläppen av CO₂e och bränsleförbrukningen minskar avsevärt. Batteriteknik och kabelansluten utrustning är två viktiga lösningar som möjliggör utsläppsfri verksamhet, förutsatt att förnybar energi finns tillgänglig.

Viktiga åtgärder under 2025 innefattade forskning och utveckling samt kundsamarbeten, som bidrar till elektrifiering av och energieffektiviteten hos våra maskiner.

Vi lanserade Scooptram ST10 G, vår minsta batteridrivna underjordslastare, designad för smala orter. Den kombinerar flexibilitet med säkerhet och har en lastkapacitet på 10 ton, upp till fyra timmars drifttid per laddning och tillfällig laddning enligt CCS-standard.
Dieselelektriska Minetruck MT66 S eDrive introducerades på den australiensiska marknaden och testas med Gold Fields. Denna innovation ger upp till 11% högre rampfart och 7% lägre bränsleförbrukning, och kombinerar dieseldriftens kostnadseffektivitet med elektrisk prestanda.
Vi utökade vårt samarbete med Jama och lade till batteridrivna stenskrotare i vår portfölj.
Vi introducerade borriggarna Pit Viper 271 XC E, Pit Viper 275 XC E och Pit Viper 291 E. I och med dessa lanseringar erbjuder vi nu eldrivna alternativ för alla borrar i Pit Viper-serien.

Under 2025 tog vi också emot den största ordern av autonoma och eldrivna produkter i Epirocs historia.

Vårt mål är att 2030 kunna erbjuda ett komplett utbud av utsläppsfria produkter. Utsläppsfria produkter är produkter som inte släpper ut avgaser eller andra föroreningar från den inbyggda kraftkällan, även kallat "utan utsläpp från avgasrör". De är direkta alternativ till produkter som drivs med fossila bränslen, till exempel batterielektrisk, kabelelektrisk och trolley‑elektrisk utrustning. Vid årets slut nådde vi 43% (42), vilket speglar den aktuella efterfrågan på marknaden. Läs mer om elektrifiering i Elektrifiering.

Under 2025 minskade CO₂e‑utsläppen med 5%, vilket främst förklaras av en mer gynnsam produktmix. Sedan basåret 2019 har CO₂e-utsläppen minskat med 6%, vilket visar att vi i dagsläget inte är på väg att nå våra klimatmål för 2030. Våra klimatmål för 2030 antogs under förväntningar om en snabbare övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, men övergången har gått långsammare än väntat. Minskningen jämfört med basåret förklaras främst av lägre försäljningsvolymer jämfört med det exceptionellt starka basåret 2019, i kombination med en högre andel elektrifierade produkter och energieffektiviseringar. Potentiella minskningar från kunder som använder förnybar el eller förnybara bränslen avspeglas dock inte i vår data.

Beroendet av fossila bränslen kommer sannolikt att finnas kvar i branschen under en tid framöver, men vi förväntar oss en gradvis övergång till förnybara bränslen och ökad efterfrågan på utrustning med låga utsläpp eller nollutsläpp under de närmaste åren. Även om tillgången till förnybar el och förnybara bränslen just nu är en utmaning för kunder i många länder, förväntar vi oss att detta ska bli en mindre utmaning på längre sikt. Vi skräddarsyr lösningar åt kunder som står inför utmaningar inom elförsörjningen, särskilt avseende deras elektriska infrastruktur och optimering av energihantering för batteridrivna elfordon.

Alla förbättringar för att sänka energiförbrukningen och CO₂e-utsläppen behöver inte nödvändigtvis innefatta elektrifiering. Ett alternativ är att använda förnybara bränslen i befintliga maskiner. Utvalda riggar för ovanjordsborrning som tillverkats 2023 och senare har tillsammans med riggar för underjordsborrning, gruvtruckar och lastare samt nyttofordon som tillverkats från och med 2022, verifierats som kompatibla med förnybar HVO-diesel och/eller gjorts tillgängliga i eldrivna versioner. Dessa framsteg minskar avsevärt växthusgaser, mängden partiklar och andra skadliga ämnen. Vi har börjat leverera maskiner tankade med förnybar HVO-diesel för att uppmuntra kunderna till att ställa om från vanlig diesel till förnybara bränslen.

För att nå vårt mål för 2030 kommer ytterligare drifts- och kapitalutgifter att krävas, för att förbättra produkternas energieffektivitet och utöka vårt erbjudande av utsläppsfria alternativ. Under året stod utvecklingen av övrig koldioxidsnål teknik och förbättring av energiprestandan för en stor andel av FoU-utgifterna. Läs mer om vår rapportering om driftsutgifter i EU-taxonomin. Rapporteringen enligt EU-taxonomin ger emellertid inte en fullständig bild eftersom vissa verksamheter, såsom eftermarknadstjänster och energieffektivitetsåtgärder i dieseldriven utrustning, inte ingår.