Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter
Dubbel väsentlighetsanalys - Process för att fastställa och bedöma väsentliga påverkningar, risker och möjligheter (IRO-1)
Epiroc har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) i enlighet med kriterierna i ESRS 1. Den kombinerar Epirocs påverkan på människor eller miljö med de finansiella risker och möjligheter som hållbarhetsfrågor kan ha på Epiroc. Processen genomförs i sex steg och har inte förändrats i jämförelse med föregående rapportperiod.
1. Definiering av ESG-frågornas omfattning
Under det första steget kartlades Epirocs värdekedja och hållbarhetsfrågor med relevans för bolaget, värdekedjan och branschen utreddes. Som underlag användes tidigare väsentlighetsbedömningar, Epirocs riskbedömningsprocess, interna due diligence-processer och strategiska planer, miljöbedömningar, internt rapporterad samhälls- och miljödata occh insikter från analyser av andra branschaktörer, framtida trender, ESG-värderingar, riskdata från externa riskverktyg samt hållbarhetsutvärderingar från investerare. Vi använder oss av branschövergripande bedömningar av värdekedjan, branschkunskap och intern kunskap utifrån vårt arbete inom olika forum. Analysen omfattade Epirocs egen verksamhet och vår värdekedja, både uppströms och nedströms. Geografiskt sett var omfattningen global, men med fokus på regioner där vi har en stor närvaro i form av personal, leverantörer och kunder, samtidigt som vi också vägde in områden med förhöjd risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller svagare miljöskydd. Efter att ha uteslutit irrelevanta ämnen upprättades en omfattande lista med relevanta hållbarhetsfrågor.
2. En första identifiering av IRO:er
Som ett andra steg hölls workshops med interna experter från alla relevanta funktioner för att identifiera faktiska och potentiella IRO:er utifrån aktiviteter och beroenden i värdekedjan. Exempel på beroenden är naturresurser, arbetskraft, teknisk utveckling och relationer med intressenter. Våra intressenters intressen och perspektiv införlivades i processen av de interna experterna utifrån deras insikter från intressentdialoger. Varje workshopgrupp började med att diskutera negativ och positiv påverkan för varje hållbarhetsfråga. I ett andra steg fick de identifiera risker och möjligheter utifrån den identifierade påverkan.
3. Rangordning av väsentliga frågor
I ett tredje steg rangordnades IRO:erna av interna hållbarhetsexperter, representanter från divisionsledningen och koncernledningen. Positiv påverkan bedömdes utifrån skala och omfattning medan negativ påverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (omfattning, återställbarhet och skala). Omfattning syftar på hur utbredd påverkan är: allt från lokal eller sporadisk till global eller systematisk. Med skala avses hur allvarlig eller fördelaktig påverkan är. Skalan för negativ påverkan på människor sträcker sig från incidenter eller olyckor till dödsfall eller sporadiska mindre överträdelser till systematiska överträdelser. För potentiella påverkningar bedömdes även sannolikheten enligt samma metod som för risker och möjligheter. Beträffande påverkan på de mänskliga rättigheterna prioriterades allvarlighetsgrad framför sannolikhet. Bedömningen av påverkningarna bygger på såväl intern data och externa källor som akademisk forskning och branschanalyser.
| Negativ påverkan | Positiv påverkan | |||||
| Allvarlighetsgrad |
Sannolikhet |
Omfattning |
Skala |
Sannolikhet |
||
|
Omfattning |
Återställbarhet |
Skala |
||||
Risker och möjligheter bedömdes utifrån omfattning och sannolikhet för att de skulle inträffa. Omfattningen tar hänsyn till faktorer som hindrar eller påskyndar tillväxten och lönsamheten. Bedömningen har anpassats efter koncernens ramverk för riskhantering för att säkerställa hållbarhetsfrågorna integreras i den övergripande riskprioriteringen. I företagets riskbedömning utvärderas olika aspekter, däribland finansiella risker, operativa risker, risker för företagets rykte och efterlevnadsrisker. På så sätt kan man jämföra och väga hållbarhetsrisker mot övriga risker. Bedömningen av omfattningen sträcker sig från låg till kritisk och styrs av olika tröskelvärden för ekonomisk förlust, förlust av anseende och regelöverträdelser. Sannolikheten utvärderas på en skala från osannolik till nästan säker med tanke på både tidsramen och frekvensen.
| Finansiella risker och möjligheter | |
|
Potentiell omfattning |
Sannolikhet |
En numerisk skala på 1–8 användes för att kvantifiera väsentligheten, men när väsentligheten fastställdes användes kvalitativa och till viss del även subjektiva bedömningar. Påverkningar, risker och möjligheter med en värde på 4.5 eller högre ansågs vara väsentligt ur rapporteringssyfte och omfattas av upplysningskraven.
Tidshorisonterna som beaktades var på kort sikt (innevarande räkenskapsår), medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (mer än 5 år).
4. Validering med nyckelfunktioner
Resultatet diskuterades och analyserades tillsammans med interna ämnesexperter och personer i ledningen för att förfina och validera resultatet.
5. Granskning och godkännande av den DMA:n
Det slutliga resultatet av den första DMA:n 2024 godkändes av koncernledningen och revisionsutskottet.
6. Årlig granskning
Resultatet av väsentlighetsbedömningen granskas varje år för att fastställa om bedömningen fortfarande är giltig eller om det har skett några större förändringar som påkallar en uppdaterad bedömning, helt eller delvis. Om granskningen leder till slutsatsen att en ny bedömning behöver göras ska den följa metodiken i stegen ovan. Under 2025 granskades verksamhetsförändringar, till exempel förvärv, inträde på eller lämnade marknader, nya sektorer eller förändrade affärsförbindelser samt geopolitiska förändringar eller politiska förändringar, lagändringar, ändringar inom konventioner, vetenskapliga bevis eller nya data/ny information som skulle kunna påverka väsentlighetsbedömningen.
Valideringen och den nya bedömningen tillstyrktes av koncernledningen och revisionsutskottet, och godkändes av styrelsen.
Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen (IRO-2)
Den dubbla väsentlighetsbedömningen resulterade i de IRO:er som beskrivs i respektive avsnitt. Efter den dubbla väsentlighetsbedömningen kopplades IRO:erna till upplysningskraven och datapunkterna i ESRS i enlighet med de tematiska standarderna och väsentliga underämnena nedan. Huruvida upplysningarna bedöms vara väsentliga eller inte beror på deras relevans för hanteringen av IRO:erna och deras betydelse för intressenternas förståelse av området. Om ett specifikt krav inte bedömts vara relevant för en IRO har den relaterade datapunkten eller upplysningskravet utelämnats.
| ESRS-standarder och ämnen | Väsentliga underämnen | Upplysningskrav | |
| ESRS E1 | Klimatförändringar |
|
E1-1, E1-2, E1-3, E1-4, E1-5, E1-6, E1-7, E1-8 |
| ESRS E2 | Föroreningar |
|
E2-1, E2-2, E2-3, E2-5 |
| ESRS E5 | Resursanvändning och cirkulär ekonomi |
|
E5-1, E5-2, E5-3, E5-4, E5-5 |
| ESRS S1 | Den egna arbetskraften |
|
S1-1, S1-2, S1-3, S1-4, S1-5, S1-6, S1-8, S1-9, S1-10, S1-14, S1-16, S1-17 |
| ESRS S2 | Arbetstagare i värdekedjan |
|
S2-1, S2-2, S2-3, S2-4, S2-5 |
| ESRS S3 | Berörda samhällen |
|
S3-1, S3-2, S3-3, S3-4, S3-5 |
| ESRS S4 | Konsumenter och slutanvändare |
|
S4-1, S4-2, S4-3, S4-4, S4-5 |
| ESRS G1 | Ansvarsfullt företagande |
|
G1-1, G1-2, G1-3, G1-4, G1-5 |
Förändringar i väsentliga frågor jämfört med tidigare rapporteringsperioder
Valideringen av väsentlighetsbedömningen för 2025 ledde till en ny bedömning av följande hållbarhetsfrågor. IRO:erna för vatten bedömdes ligga under väsentlighetströskeln, se nedan. Energiförbrukning och avfall i den egna verksamheten lades till som väsentlig påverkan. Det förtydligades även att användning av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter är väsentliga i värdekedjan men inte i den egna verksamheten.
Utvalda frågor som inte anses vara väsentliga
Epirocs väsentlighetsbedömning revideras regelbundet. Här nedan förklarar vi varför tre hållbarhetsfrågor har klassats som icke väsentliga i år.
Biologisk mångfald
Den största påverkan på den biologiska mångfalden i Epirocs värdekedja härstammar från våra kunders verksamhet och i viss mån även leverantörernas aktiviteter högre upp i leveranskedjan, särskilt i samband med gruvöppningar. Även om försäljning av gruvutrustning indirekt bidrar till påverkan på den biologiska mångfalden, kommer den största påverkan från gruvdriften. Eftersom våra produkter och vår verksamhet har minimal påverkan på andras beslut om öppning eller stängning av gruvor bedöms vår direkta påverkan på biologisk mångfald vara liten. Vår påverkan på den biologiska mångfalden bedöms därför vara medelstor och inte väsentlig. Vi är dock medvetna om vikten av att fortsätta följa och fördjupa oss i detta ämne framöver. Vi fortsätter att arbeta med lösningar som leder till mindre påverkan på den biologiska mångfalden för våra kunder, t.ex. automationslösningar som möjliggör borrning med högre precision.
Anpassning till klimatförändringar
Epiroc har tolkat påverkan på anpassning till klimatförändringar som att stödja eller motverka anpassningsinsatser – områden som bedöms vara mindre relevanta för vår verksamhet.
Från ett finansiellt perspektiv innebär anpassning till klimatförändringar hanteringen av fysiska risker, medan hanteringen av omställningsrisker rapporteras under det bredare underämnet ”klimatförändringar”. För att identifiera IRO:er kopplade till anpassning till klimatförändringar använde vi oss av insikter från vår kvalitativa scenarioanalys, i linje med rekommendationer från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Den identifierade vissa långsiktiga fysiska risker. I DMA:n utvärderades riskerna med hänsyn tagen till Epirocs diversifierade leveranskedja och det faktum att större produktionsanläggningar placerats i lågriskområden. Sammantaget bedömdes den finansiella påverkan inte vara stor nog för att anses som materiell.
Vatten
Epirocs vattenförbrukning i den egna verksamheten är låg och används i hög grad för sanitetsändamål. Beroendet av vatten för produktionsändamål är generellt låg och risken för finansiella effekter på grund av vattenbrist är låg även om det förekommer på vissa ställen. Vissa vattenuttag i vattenstressområden följs upp i hela koncernen. Läs mer om vattenanvändningen i den egna verksamheten på www.epirocgroup.com/en/sustainability.
När det gäller Epirocs värdekedja är den största påverkan på vattnet kopplad till kundernas och i viss mån även leverantörernas aktiviteter högre upp i leveranskedjan. Gruvdrift har en betydande påverkan på flera vattenfrågor, till exempel hög vattenförbrukning och risken för vattenföroreningar. Den kan dessutom påverka tillgången till vatten för omgivande samhällen. Eftersom våra produkter och vår verksamhet har minimal påverkan på andras beslut om gruvdrift bedöms vår direkta påverkan på vattnet vara liten. Om vattenfrågorna inte hanteras korrekt kan detta dock begränsa gruvverksamheten och påverka kundernas anseende. Epiroc är därför exponerad för de allmänna branschrisker som är förknippade med vatten inom gruvdrift. Riskerna bedöms i dagsläget inte vara väsentliga, men de kan komma att öka på sikt. Vi fortsätter att arbeta med lösningar som leder till lägre vattenförbrukning för våra kunder.